Värdera bolag
Så värderar du bolag – en fullständig guide för ägare och potentiella köpare
Att värdera bolag är en av de viktigaste momenten när du som ägare planerar en försäljning, eller när du som köpare funderar på att förvärva ett företag. En korrekt värdering ger inte bara ett rimligt pris, utan även trygghet för parterna – säljare, köpare och andra intressenter. Som företagsmäklare har jag sett många ägare som underskattar eller överskattar sitt bolags värde, med följden att affären blir mer komplicerad än den behöver vara.
I denna bloggpost går jag igenom:
Varför det är viktigt att värdera bolag
Vilka metoder som finns för att värdera bolag
Vilka faktorer som påverkar värdet
Hur du som ägare bäst förbereder bolaget inför värdering och försäljning
Vanliga fallgropar och tips för att undvika dem
Målet är att du ska kunna förstå begreppet värdera bolag, känna igen vilka metoder som passar ditt bolag och kunna agera proaktivt för att maximera bolagets värde – eller för att göra en trygg affär som köpare.
Varför behöver du värdera bolag?
Att göra en värdering handlar inte bara om att sätta ett pris och signera avtal. Det finns flera anledningar till att en korrekt värdering är avgörande:
Försäljning eller generationsskifte
Om du planerar att sälja ditt bolag eller överlåta det till nästa generation behöver du veta vad bolaget är värt. Utan en objektiv värdering riskerar du att underskatta värdet eller sätta ett orimligt högt pris – vilket kan driva bort seriösa köpare.Förvärv eller samgående
Som köpare eller som partner i en fusion är det centralt att förstå värdet – så att du inte betalar för mycket, eller så att du inte underskattar den risk du går in i.Strategisk planering
Att värdera bolag kan också vara ett hjälpmedel för att se hur verksamheten står inför framtiden – vad krävs för att växa, vilka investeringar som behövs för att öka värdet.Kapitalanskaffning, finansiering, incitamentsprogram
Vid nyemission, interna incitamentsprogram eller tvister (t.ex. skilsmässa eller arv) behövs ofta en värdering för att fördela ägande eller styra insatser rätt.Trygghet för köpare och säljare
En extern värdering ger trovärdighet – både för dig som säljare och för köparen. Det minskar osäkerheter och bygger förtroende inför avtalet.
Att värdera bolag är själva startpunkten för många viktiga beslut. Utan den blir processen osäker och riskfylld.
De vanligaste metoderna för att värdera bolag
När vi ska värdera bolag finns det flera etablerade metoder – ibland används en metod, ofta flera i kombination för att få ett mer nyanserat resultat. Nedan går jag igenom de vanligaste modellerna och när de passar att använda.
1. Substansvärdering
Den enklaste formen av värdering: bolagets tillgångar minus skulder. Alltså vad företaget “är värt” om du sålde alla tillgångar och betalade skulderna. I Am Growth
När passar den?
För bolag med stora materiella tillgångar (fastigheter, maskiner).
Vid generationsskiften där verksamheten kommer fortsätta, men ägaren vill ha en snabb översikt.
Begränsningar:Tar inte tillräckligt hänsyn till framtida intjäningsförmåga.
Immateriella tillgångar (t.ex. kundrelationer, varumärke) värderas sällan rätt ut.
För verksamheter med få tillgångar men hög tillväxt är den mindre relevant.
2. Kassaflödesvärdering (DCF – Discounted Cash Flow)
Här utgår man från bolagets framtida kassaflöden och diskonterar dessa till nutid för att få ett värde. dbt.se
När passar den?
För bolag med stabil historik och förutsägbara framtida kassaflöden.
För bolag där tillväxtförutsättningarna är tydliga och du vill värdera potentialen.
Begränsningar:Kräver många antaganden – tillväxttakt, kapitalkostnad, risknivå etc. Små förändringar påverkar värdet kraftigt. dbt.se
För nystartade eller väldigt små bolag kan prognoserna vara osäkra.
3. Multipelvärdering / Relativ värdering
Metoden bygger på att titta på liknande bolag och hur de värderats – typ “vilken multipel av resultatet/omsättningen betalades”. dbt.se
Exempel: Du kan ta bolagets EBITDA och multiplicera med en branschsäker faktor för att nå ett värde.
När passar den?
När det finns jämförbara bolag (i samma bransch, liknande storlek).
För att få ett “marknadsperspektiv” på värdet.
Begränsningar:Jämförbarheten måste vara god – små skillnader i bolagsstruktur, geografisk marknad eller tillväxt gör stor skillnad.
Kan bli missvisande för unika bolag eller bolag med exceptionell potential.
4. Marknadsvärdering
Man tittar på vad liknande bolag sålts för i verkligheten.
När passar den?
För mindre verksamheter där försäljningar sker blixtsnabbt och det finns relevanta transaktioner.
Begränsningar:Offentlig data är ofta begränsad – många affärer redovisas inte fullt ut.
Skillnader i tidpunkt, ekonomi och villkor kan göra jämförelsen svår.
5. Likvidationsvärdering
Om bolaget ska avvecklas – vad kan man få för tillgångarna minus skulder när verksamheten upphör? dbt.se
När passar den?
Bolag som inte längre är lönsamma, eller där ägaren överväger att stänga ner verksamheten.
Begränsningar:Ger ofta det mest pessimistiska värdet – funkar inte vid försäljning av fungerande verksamhet.
Vilka faktorer påverkar värdet när du ska värdera bolag
När jag som företagsmäklare hjälper ägare att värdera bolag, ser jag att det finns vissa gemensamma faktorer som ofta avgör hur högt eller lågt värdet blir. Det handlar både om siffror och mjuka parametrar.
Siffror och ekonomiska faktorer
Lönsamhet – Kan bolaget visa god vinst och kontantgenerering? Ju högre och mer stabil lönsamhet, desto högre värdering.
Tillväxt – Bolag som växer snabbt är mer attraktiva (förutsatt att tillväxten är hållbar).
Kassaflöde – Stabilt fritt kassaflöde ger trygghet och då fungerar t.ex. DCF bättre.
Balansräkning – Starka tillgångar och låg skuldsättning gör bolaget robust.
Nyckeltal och branschmultiplar – Vilka multiplar brukar gälla i branschen för att värdera bolag.
Riskprofil / kapitalkostnad – Hög risk (t.ex. stark ägarberoende, liten kundbas) sänker värderingen, då man måste kompensera med högre avkastningskrav.
Mjuka och strukturella faktorer
Ägarberoende – Om bolaget är starkt beroende av en person (ägare eller VD) sänker det värdet, eftersom köpare ser hög risk.
Organisation och ledning – Ett bolag med självständig ledning ser attraktivare ut.
Bransch, marknad och konkurrenter – En bransch med god tillväxt och få konkurrenter är positivt.
Kund- och leverantörsrelationer – Stabil kundbas, helst med avtal och låg kundkoncentration, stärker värdet.
Immateriella tillgångar & varumärke – Även om det är svårt att värdera exakt, spelar goodwill och varumärke roll.
Tillväxtpotential – Köpare betalar ofta för framtida möjlighet, inte bara historik.
Exitmöjligheter – Om bolaget lätt kan säljas vidare eller integreras i större bolag ökar värdet.
Läge och struktur – Juridisk form, ägarstruktur, intjäningsstabilitet påverkar.
Underhåll och riskhantering – Bolag som har goda rutiner, tydlig struktur och hanterar risker väl har högre värde.
Steg för steg – Så går processen till när du ska värdera bolag
Som företagsmäklare brukar jag beskriva värderingsprocessen i tydliga steg för att göra den transparent. Om du tänker “hur värderar man ett bolag?”, här är min modell:
Steg 1: Förbered bolaget
Ta fram senaste bokslut, resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys.
Gör en “normalisering” av siffrorna: ta bort engångskostnader/intäkter, justera löner till marknadsmässig nivå om ägarens lön är hög eller låg.
Dokumentera kundkontrakt, leverantörsavtal, nyckeltal, tillgångar och skulder.
Identifiera risker och styrkor: t.ex. ägarberoende, branschrisker, marknadsläge.
Gör en framtidsprognos eller budget för kommande 2-5 år (om möjligt).
Steg 2: Välj värderingsmetod(er)
Beroende på bolagets typ, storlek och syfte med värderingen väljer vi lämpliga metoder (ofta fler än en).
För ett stabilt bolag med god historik: DCF + multipelvärdering.
För bolag med få tillgångar men hög tillväxtpotential: DCF + marknadsvärdering.
För bolag med mycket anläggningstillgångar: substansvärdering.
För bolag som är på nedgång eller ska avvecklas: likvidationsvärdering.
Steg 3: Genomför beräkningar
Om du använder DCF: beräkna framtida fria kassaflöden, välj lämplig diskonteringsränta (WACC), räkna fram terminalvärde.
Om du använder multipelvärdering: identifiera relevant multipel (t.ex. EV/EBITDA) för branschen och applicera den på bolagets resultat.
Om du använder substansvärdering: värdera verkliga marknadsvärden på tillgångar, dra av skulder.
Jämför med marknad/sålda bolag – marknadsvärdering – för att se vad liknande bolag har sålts för.
Steg 4: Jämför och väga ihop metoderna
Sällan ger en metod “hela” sanningen. Därför rekommenderas att väga ihop ett värdeintervall: exempelvis 8–12 Mkr beroende på metod. Man som säljare eller köpare tar sedan ställning utifrån förhandling, risker och övriga faktorer.
Steg 5: Diskutera resultat med köpare/säljare
Som företagsmäklare är det viktigt att presentera värderingen tydligt: vad bygger den på, vilka antaganden har gjorts, vilka riskpremier har tagits. Genom att vara transparent ökar du trovärdigheten. Förhandlingar blir enklare om båda sidor ser att värderingen är realistisk.
Steg 6: Förbered bolaget inför försäljning eller transaktion
Om du planerar att sälja:
Skapa en attraktiv “story” – visa upp bolagets styrkor, potential och hur risker hanteras.
Rätta upp brister – till exempel ägarberoende, svag kundbas, svag intern struktur.
Dokumentera processer, kundavtal, personalfrågor – allt som gör bolaget mindre sårbart.
Låt en extern värdering göras för att styrka priset och undvika överraskningar.
Vanliga fallgropar – så undviker du dem
När du ska värdera bolag ser jag ofta att företagare hamnar i någon av dessa fallgropar – här är vad du ska se upp med:
Överoptimism i prognoser
Många bolag presenterar framtidsprognoser som är alltför positiva – det kan skrämma bort köpare eller få värderingen ifrågasatt.Underskattning av risker
Ignorera inte riskfaktorer som kundkoncentration, ägarberoende eller branschförändringar – de påverkar värdet betydligt.Felaktiga jämförelser
Att använda multiplar eller försäljningsdata från bolag som inte är jämförbara leder ofta till misstag i värderingen.Bristande dokumentation
Om bolaget saknar tydliga avtal, redovisning eller kundrelationer blir värderingen osäkrare och ofta lägre.Att “sälja känslan” utan fakta
En snygg presentation är bra, men utan underbyggande data blir värderingen svag – köpare kräver bevis.Att vänta för länge med värdering eller försäljning
Marknadslägen kan ändras – om du väntar och inte åtgärdar brister kan värdet sjunka.
Så sätter du rätt pris – som säljare eller köpare
Som säljare:
Utgå från värderingsintervallet – t.ex. ”värdet är 10 Mkr ±20 % beroende på villkor”
Sätt ett realistiskt listpris, baserat på marknad och bolagets styrkor. Ett för högt pris kan avskräcka seriösa köpare.
Vara beredd på förhandling – värdet är en indikering, inte ett absolut pris. Det är marknaden som slutligen bestämmer.
Förbättra bolagets position innan försäljning: bättre dokumentation, minskad ägarberoende, starkare processer.
Som köpare:
Bekräfta värderingen – gör egna kontroller och ställ frågor kring antaganden och framtidsutsikter.
Be om känslighetsanalys – vad händer med värdet vid lägre tillväxt eller högre risk?
Titta på hur bolaget integreras i din verksamhet – synergier kan ge extra värde, men även risker.
Förhandla villkor som tar hänsyn till risk – till exempel tilläggsköp (earn-out), garantier, översyn efter övertagande.
Exempel på värdering – illustrativt scenario
Föreställ dig att du ska värdera bolag X, ett medelstort tjänsteföretag med följande profil:
Omsättning: 25 Mkr
EBITDA: 3 Mkr
Tillgångar (materiella): 5 Mkr
Skulder: 1 Mkr
Starka kundrelationer, låg kundkoncentration, viss ägarberoende
Substansvärdering:
Tillgångar (5 Mkr) minus skulder (1 Mkr) = 4 Mkr. Relativt lågt värde eftersom bolag har god intjäningsförmåga.
Multipelvärdering:
Branschmultipel för liknande bolag säg 5–7 ggr EBITDA.
3 Mkr × 6 = 18 Mkr som indikativt värde.
DCF-värdering:
Anta fritt kassaflöde på ca 2,5 Mkr, tillväxt sista åren 5 %, diskonteringsränta 10 %. Terminalvärde och diskonterat värde ger t.ex. 20 Mkr.
Slutsats:
Värderingsintervallet ligger därmed kanske runt 18–22 Mkr, där andra faktorer (ägarberoende, risker, tillväxtpotential) avgör det slutliga priset. Som säljare kanske du annonserar bolaget till ca 21 Mkr och är beredd att förhandla.
Varför anlita en företagsmäklare eller värderingsspecialist?
Att värdera bolag och genomföra en försäljning eller förvärv är komplexa processer – följande är några skäl till varför det är klokt att ta hjälp:
Professionell erfarenhet: Att välja rätt metod, tolka nyckeltal och marknadsvillkor kräver erfarenhet.
Objektiv värdering: En extern part kan komma in med neutralitet, vilket ökar seriösa bud och skapar trygghet.
Tillgång till köpar-/säljarnätverk: En mäklare har ofta kontakter och strukturer för att matcha köpare och säljare.
Processledning: Från förberedelser till avslut krävs juridik, skatt, finansiering – en mäklare styr helheten.
Förbättra bolagets attraktionskraft: En rådgivare hjälper dig att “ställa i ordning” bolaget inför försäljning – vilket ofta höjer priset.
Att värdera bolag är en kombination av konst och vetenskap
Det kräver både hårda siffror (lönsamhet, kassaflöde, tillgångar) och mjuka faktorer (ledning, marknadspotential, riskprofil). Som ägare är det viktigt att:
Vara förberedd och arbeta aktivt med bolagets struktur och dokumentation.
Välja rätt metod(er) för värdering och förstå vad som driver värdet.
Ha realistiska förväntningar och vara öppen för förhandlingar.
Se värderingen som ett verktyg för beslut – inte som ett absolut pris.
Om du planerar försäljning: börja i god tid och arbeta med att höja bolagets attraktionskraft.
Som företagsmäklare har jag gång på gång sett hur ett väl förberett bolag genererar bättre resultat och färre överraskningar vid transaktion. Ta därför värderingen på allvar – det är grunden för en framgångsrik affär.
Om du funderar på att värdera bolag i närtid – oavsett om du ska sälja, köpa eller bara vill veta var du står – tveka inte att kontakta mig. Jag kan hjälpa till med analys, rådgivning och säkerställa att du får rätt förutsättningar för ett lyckat beslut.
20 vanliga frågor (FAQ) och svar om att värdera bolag
1. Vad betyder det att värdera bolag?
Att värdera ett bolag innebär att uppskatta företagets ekonomiska värde – alltså vad det skulle vara värt vid en försäljning, investering eller annan transaktion. Värderingen baseras på faktorer som lönsamhet, tillgångar, skulder, tillväxt, risk och marknadsläge.
2. Varför är det viktigt att värdera sitt bolag?
En värdering är viktig för att kunna fatta rätt beslut inför försäljning, förvärv, investering, ägarförändring eller kapitalanskaffning. Den ger ett underlag för förhandlingar och ökar tryggheten för både köpare och säljare.
3. När bör man värdera sitt företag?
Du bör värdera bolaget när:
Du planerar att sälja eller köpa ett företag
Du vill ta in investerare eller partner
Du planerar generationsskifte
Du vill följa bolagets värdeutveckling över tid
Du ska upprätta incitamentsprogram eller ägaravtal
4. Vilka metoder används för att värdera bolag?
De vanligaste metoderna är:
Substansvärdering – tillgångar minus skulder
Kassaflödesvärdering (DCF) – framtida kassaflöden diskonteras till nutid
Multipelvärdering – värde baserat på jämförbara bolag
Marknadsvärdering – jämförelse med faktiska försäljningar
Likvidationsvärdering – vad bolaget är värt vid avveckling
5. Vilken värderingsmetod är bäst?
Det beror på bolagets typ och syftet med värderingen.
Stabilt bolag med jämna kassaflöden → DCF
Tillgångstungt bolag → Substansvärdering
Tillväxtbolag → Multipelvärdering
Små verksamheter → Marknadsvärdering
Ofta används flera metoder i kombination för att få ett rättvisande intervall.
6. Hur lång tid tar det att värdera ett bolag?
Det beror på bolagets storlek och komplexitet. En enklare värdering kan göras på några dagar, medan en mer omfattande analys kan ta flera veckor om mycket data måste granskas.
7. Vad kostar det att värdera ett bolag?
Priset varierar beroende på omfattning:
En enklare värdering kan kosta från 10 000–25 000 kr
En komplett företagsvärdering med analys, scenarier och rådgivning kostar ofta 30 000–100 000 kr
I samband med försäljning ingår värdering ofta i mäklararvodet
8. Kan jag värdera mitt bolag själv?
Ja, du kan göra en översiktlig värdering själv med hjälp av onlineverktyg eller grundläggande nyckeltal. Men för en trovärdig och marknadsmässig värdering bör du anlita en företagsmäklare eller värderingsspecialist. En extern värdering ökar tilltron hos köpare och banker.
9. Vilka uppgifter behövs för en värdering?
Du bör kunna lämna:
Bokslut och årsredovisningar (minst 3 år bakåt)
Resultat- och balansräkningar
Budget/prognos
Kund- och leverantörslistor
Information om personal, kontrakt, skulder, immateriella tillgångar
Ju mer komplett material, desto mer träffsäker värdering.
10. Hur påverkar lönsamheten värdet på bolaget?
Lönsamhet är en av de starkaste värdedrivarna. Ett bolag med stabil och ökande vinst får högre värde eftersom det visar att verksamheten genererar kontinuerliga kassaflöden och låg risk.
11. Hur påverkar skulder värdet?
Skulder minskar värdet eftersom de måste dras av från bolagets tillgångar. Hög skuldsättning innebär dessutom högre risk, vilket sänker värderingen.
12. Hur påverkar ägarberoende värdet?
Om bolaget är starkt beroende av ägaren (t.ex. för kundkontakter, försäljning eller drift) ses det som en risk. En köpare kan tveka, vilket sänker värdet. Ett välorganiserat bolag med självständig ledning värderas högre.
13. Vad betyder multipelvärdering?
Multipelvärdering innebär att man värderar bolaget utifrån en “multipel” av ett ekonomiskt nyckeltal, t.ex. EV/EBITDA eller P/E-tal. Exempel: Om ett bolag har ett EBITDA på 2 Mkr och branschmultipeln är 6, är bolaget värt cirka 12 Mkr.
14. Vilken multipel används i min bransch?
Multiplar varierar mellan branscher och konjunktur.
Konsult & tjänster: 4–7× EBITDA
E-handel & teknik: 5–10× EBITDA
Tillverkning: 3–6× EBITDA
Detaljhandel: 2–5× EBITDA
En företagsmäklare kan ge aktuell branschdata.
15. Hur påverkar marknadsläget värderingen?
Vid högkonjunktur och stark efterfrågan på företag stiger värderingarna. I lågkonjunktur eller osäkra tider blir köparna mer försiktiga – vilket pressar ner multiplarna.
16. Hur kan jag öka värdet på mitt bolag?
Minska ägarberoendet
Förbättra lönsamhet och kassaflöde
Dokumentera processer och avtal
Bredda kundbasen
Utveckla varumärke och digital närvaro
Förbättra interna rutiner och rapportering
Små förbättringar i struktur och marginaler kan göra stor skillnad.
17. Vad är goodwill i en värdering?
Goodwill är värdet av immateriella tillgångar som varumärke, kundrelationer, kompetens och rykte. Den delen av värdet som inte kan förklaras av bokförda tillgångar kallas ofta goodwill – och är vanligt vid företagsförvärv.
18. Hur skiljer sig värdering vid försäljning jämfört med intern värdering?
En försäljningsvärdering fokuserar på marknadens betalningsvilja och köparens perspektiv.
En intern värdering används för planering, finansiering eller intern uppföljning – och kan vara mer konservativ.
19. Vad är en DCF-värdering?
DCF står för Discounted Cash Flow och bygger på att man prognostiserar framtida kassaflöden och räknar ut deras värde i dagens pengar med hjälp av en diskonteringsränta. Det är en avancerad men mycket vanligt använd metod för att värdera bolag.
20. Hur vet jag att värderingen är rimlig?
Jämför med flera metoder och gärna med faktiska marknadsdata (sålda bolag). Diskutera värderingen med en oberoende rådgivare. En rimlig värdering ska vara förankrad i verkliga siffror, realistiska antaganden och marknadsjämförelser.
Att värdera bolag handlar inte bara om att räkna på siffror, det handlar om att förstå helheten: ekonomi, marknad, struktur och potential. En bra värdering ger dig som ägare kontroll, trygghet och bättre förhandlingsläge, oavsett om du ska sälja, köpa eller bara vill veta vad ditt livsverk är värt.
Vill du ha en kostnadsfri inledande värdering eller rådgivning om ditt bolag?
Kontakta mig så hjälper jag dig att ta fram ett professionellt och realistiskt värdeunderlag.